Klockan är strax före åtta på kvällen och tre tonårsligister smyger omkring dagiset utanför sovrumsfönstret. Jag släpper dem inte med blicken när de klättrar över staketet, upp i trädet och vidare upp på taket. Avståndet räcker inte för att jag ska missa hur de spänner ut sina taniga kroppar för att stärka bilden av vad de helst av allt vill vara - nämligen odödliga.
Innan jag berättat klart mitt ärende hos polisen har de regnat ner på andra sidan dagiset. De dunkar varandra i ryggen, och svänger med armarna när de tumlar vidare mot nästa demonstration av oövervinnerlighet.
LIVET OCH LITE TILL
torsdag 16 april 2009
.I spy with my little eye
Mitt i vardagen hos Comvidare kl. 4/16/2009
Mer vardagsrealism hittas här: irritationen, kompisarna, superhjälten, tonåringarna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar