I kluster om fyra-fem stycken står de utanför porten och skrapar med fötterna i gruset. Skrattet stiger lika snabbt som röken från cigaretterna och tatueringarna ringlar sig fram under nötta tröjor.
Det är inte de präktigaste blommorna som vajar i den här vårvinden.
Jag undrar varje gång jag svänger runt kröken, om deras telefonförsäljarröster låter lika skamfilade som de ser ut själva.
"Hej, jag heter Berra och ringer från Telestrul. Vilket abonnemang ringer du från idag och får jag fresta med en något transportskadad platt-tv?"
1 kommentar:
Du är rolig du! Jag tänker samma sak. Var hittar de sin personal? Hos Marlboro?
/M
Skicka en kommentar