Frågade mamma om det gick bra att ta med en vän till Näske. Mamma trodde jag menade "vän" så hon frågade om det var en kille eller tjej.
"Ja, man vill ju vara fördomsfri" blev svaret när jag lite förvånat frågat vilken skillnad det skulle göra.
"Men mamma, jag sa ju att det var en vän", svarade jag lite roat.
"Ska ni sova i olika rum då eller?" Hon hade tydligen snöat in sig på ett spår.
"Ja, mamma, det är ju som sagt en vän som ska komma."
Det är kanske läge att fundera på hur jag använt ordet "vän" tidigare eftersom hon instinktivt tror att det handlar om en "vän" och inte en vän.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
8 kommentarer:
Tror mig veta att detta är mödrars normala reaktion. Själv kan jag knappt nämna att jag fikat med någon förrän hon (den ömma modern)tror hon skall bli farmor igen.
Kan avslöja att jag nog hade reagerat likadant som kära mor, ordet vän när det kommer från din mun brukar ju faktiskt kunna betyda just "vän" ;-)
Usch! Är jag verkligen så pinsam att jag inte törs säga som det är när det är som det är? Får skärpa mig då!
Men det roliga i det här var ju att morsan inte ville visa om hon hade förutfattade meningar om min "vän" var en man eller kvinna.
Det måste man ändå lyfta på hatten för. Moderna mamman min.
- Men mamma, vi är bara "vänner".
- Åh förlåt, jag trodde det var en kompis.
tror inte citattecknen syns när man pratar..
Undrar om Bengt Magnusson menade vän eller "vän" när han frågade om de tävlanden ville ringa en vän?
Förhoppningsvis vän och inte "vän" då många ringde någon en nära anhörig!
Förhoppnigsvis vän och inte "vän" då många ringde en nära anhörig... typ bror, pappa...
Skicka en kommentar