LIVET OCH LITE TILL

torsdag 24 april 2008

.namn är en förbannelse

Två främlingar dök upp vid vårt fikabord. Jag tog i hand och hälsade. Innan jag ens hade kommit till person nummer två så hade jag glömt vad nummer ett hette. Och tvåans namn fastnade såklart inte heller. Jag vet inte om det var för att jag var koncentrerad på att skämmas för att jag inte kom ihåg ettans namn, eller om jag var koncentrerad på att skämmas för att tvåan sa att vi hade träffats förut.

Vad är nyttan med namn egentligen?

4 kommentarer:

Micke sa...

Vad skönt att läsa, då är man inte ensam om namnafasi. Ibland är det direkt pinsamt vad snabbt man glömmer folks namn. 2,7 sek är nog mitt snabbaste.

Anonym sa...

Var det månne B1 och B2? Hade de pyjamas?

Comvidare sa...

Jag gillar B1 och B2. Tror att jag ska kalla dem för det i smyg. Moahaha. Problemet är bara att jag kommer att glömma bort vem som var B1 och vem som var B2.

Anonym sa...

Samma här med den blixtsnabba glömska. Har läst någonstans att när man blir presenterad för en ny person så ska man säga Hej Kalle, Hej Anna o.s.v. De påstår att man kommer ihåg namnet då. Vågar ej testa.