En timme goda råd kostar. Jag betalar och ser hur pengarna knycklas ihop och hamnar i en bakficka.
En timme öppenhet kostar. Jag tömmer mitt inre och strax innan jag ska gå så hör jag att han inte vet vad jag heter.
En timme till. På tredje försöket då? Då kanske jag känner förtroende.
LIVET OCH LITE TILL
onsdag 16 april 2008
.goda råd är dyra
Mitt i vardagen hos Comvidare kl. 4/16/2008
Mer vardagsrealism hittas här: behandlingen, humorn
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Blä! Det kan han väl ändå anstränga sig att komma ihåg - så dyr som han är. Dålig stil!
Goda råd... ska du inte få. Det är mot reglerna. Du ska få en spegel som ser dig, tar emot dig och helt klart känner ditt namn.
Skicka en kommentar