Jag har ett stort och lyxigt badkar hemma hos mig. Lyxen gjorde sig påmind ikväll. Hett vatten ända upp till kanten och en skvätt badskum. Och en skvätt till....så, det borde räcka.
Det heta vattnet omfamnar mig. Får mig att slappna av. Trycker på knappen och tio strålar med vatten masserar min kropp. Jag sluter ögonen. Länge.
När jag öppnar dem igen når skummet upp till blandaren. De vita skummet hänger provocerande ut över kanterna på badkaret. Jag suckar. Länge.
Vem uppfann skum för vuxna egentligen? Vilken slug marknadsstrateg gör så att jag tror att skum är en förutsättning för ett avslappnat bad? Jag kan förstå att man som barn tycker det är spännande, men skummet blir ju kallt omedelbar och det låter förvånandsvärt mycket när en miljon bubblor poppar. Bubblorna gör inte underverk för huden heller ska ni tro. Upp från badet kliver ingen ljuvligt doftande kvinna med hud len som sammet. Upp kliver tomtefar. Fast utan snopp*.
*Det slår mig att det kankse är avsaknaden av snopp som gör att jag överdoserar skummet.....men det är en annan tråd det.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar