Läser en bok. Rättning: läste en bok. Kärlekens insikt. Rätt harmlös titel. Den handlade tydligen om att lära sig älska sig själv. Att lycka kommer inifrån.
Jag kom inte så långt.
Jag kom bara till sida 37.
Författaren vill visa på att vi ger våra barn dubbla budskap. Han förklarar med ett exempel. Barnet springer ifrån sin mamma. Snabbar och snabbare ju mer desperat mamman blir. För barnet är det en lek. För mamman blodigt allvar eftersom barnet närmar sig en trafikerad väg.
"Barnet väntar sig att hon vill leka, men hon ger honom en smäll i baken. Bom!"
Jag hajjar till. Nä, nä. Inga sådana exempel tack. Men jag ger boken en chans till. Det kanske bara handlade om ett dåligt exempel.
Nästa sida.
Författaren vill visa på att små barn inte lärt sig vad som är rätt och fel än. En pojke leker i vardagsrummet. Hittar pappans gitarr som ser ut som en leksak.
"Han blir genast arg, tar hårt i dig och ger dig smisk"
Don Miguel Ruiz kan glömma att jag tänker ta till mig hans åsikter om vad kärlek och lycka är. Fet-glömma sörru!
fredag 26 oktober 2007
.otäck inställning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jo, det får nog alltid ses som ett misslyckande när man slår ett barn. Även om en förälder blir jätterädd om barnet springer ut i trafiken så skulle inte min första reaktion vara att slå, utan att hålla om.
Fetfel att slå barn vettu!
Vännen, läs vidare så förstår du innehållet, det har inget med barnaga att göra alls.
det var prexis det jag sade till dig okså....
Det spelar ingen roll om resten av boken är en hyllningssång till barn. Den mannen får inte mer uppmärksamhet av mig. Kan jag bli mer tydlig?
Jag förstår mycket väl att boken inte handlar om barnaga. Hade han använt de där två exemplen som exempel på dålig barnuppforstran är det ju en sak. Men att använda dem som exempel som dålig kommunikation visar på att hans inställning till aga är lite väl liberal för min smak......
Skicka en kommentar