LIVET OCH LITE TILL

måndag 8 oktober 2007

.en sak i taget tack

Att handla är för mig den största mentala ansträngningen. Särskilt om det sker vid femsnåret när jag, E och alla andra i butiken är hungriga och trötta. Och sura.

Min blick är låst i fjärran. Mitt fokus är 100% på mat. Nu. Imorgon. Till lunch.

Det är omöjligt att prata med mig. Jag har svårigheter att göra mig förstådd för mig själv.

(förlåt Magnus, det var inte du. Det var jag)

Tack Coop för självbetjäning.

Tack Coop för halvfabrikat.

2 kommentarer:

Micke sa...

Känner att jag har svar på allt idag. Du får skaffa dig en hemmaman som kan se till att det finns mat på bordet när du kommer hem.

Eller alternativt kan du använda skatteavdraget "hushållsnära tjänster" och anställa en inköpsansvarig samt en kock.

ps. COOP har den godaste äppelmosen

Anonym sa...

Vem var inte hungrig? Efter att ha genomlidit tanten framför i kassan som måste plocka en sak i sänder direkt ur vagnen och lämna till expediten så var jag tvungen att smita in och köpa en grillad för att få upp blodsockret. Då var vagnen med flaggan sedan länge försvunnen.