Hur ser en kärlek ut som räcker i 70 år?
Jag har sett en sån kärlek. Den finns hos min mormor och morfar. Blickarna de ger varandra är viskar om respekt. De doftar vetskap. De sprider värme.
Bortom tröttheten i deras kroppar.
Det finns inga genvägar. De har upplevt livet tillsammans. Sett åren sakta flyta förbi likt bäcken nedanför deras gård. Vackert. Glittrande. Porlande. Ett rikt liv tillsammans. Ett delat liv.
Bortom saknaden efter tiden som flytt.
Nu håller livet på att ta slut. Men bara för oss som ser på. Inte dem vars liv vi önskar evighetslångt. Saknad finns inte för dem. Inte heller ånger. Att vara närvarande är kärlek som rymmer en evighet.
Bortom livet självt.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
1 kommentar:
Den finns där för dig också, och har funnits länge, den har bara gått lite vilse och inte riktigt hittat fram än. Ni letar efter er. Pillar och drar, håller om och känner efter.
Skicka en kommentar