LIVET OCH LITE TILL

fredag 30 april 2010

.övergrepp i soffan

Allt är tillrett. Filten är svept flera varv runt kroppen. Det dovt röda väntar i sitt glas på fot och maten vandrar sakta ner till den temperatur som gommen önskar. Mina ögon vilar på bilden av glittrande rådjursögon och flinka fingrar som bygger kärlek av pärlor.


Jag hoppar till. Plötsligt dundrar två män in och delar ut knivhugg och avgrundsdjup smärta till bakbundna föräldrar. För barnet sveps upp av mannen med galen blick och försvinner utom synhåll. Jag mår illa. Vänder bort blicken, men blir ändå inte kvitt mina egna fantasier.

Skräcken övergår till nåt annat. Jag blir förbannad! Det känns som ett djävligt billigt sätt att väcka rädsla. Filmmakarna utnyttjar barnet. Och de utnyttjar mig och den ständiga oron som bor i mig över att inte kunna skydda mitt barn.

Och filmen fortsätter. Kroppar sågas till småbitar, psykopaterna radar upp sig och blodet som rinner över skärmen dränker min aptit. Övervåld. Detaljrikt. Ocensurerat. Vidrigt. Publikfriande. Billigt.

Och jag undrar om detta är vad som krävs idag för att vi ska rygga till? Och hur ser i så fall nästa film ut? Innehåller den vår egen blodsmak? Måste vi känna lukten av lik innan vi lyfter på ögonbrynen i morgon?


3 kommentarer:

Vardagslyx... sa...

Jag vet vilken film du menar. Jag tycker det är den bästa på ÅR! Men jag hör vad du säger. Det värsta är att detta händer. HUr många barn ser inte hemskheter som dom inte får bort ur minnet. Då är det enkelt att kunna säga-Det är bara en film!

Cecilia N sa...

Jag utsätter mig inte för såna filmer.
Jag vägrar låta någon skrämma mig bara för att det är "underhållning".

Min syn på underhållning är en hel annan.

Comvidare sa...

Va? Gillade du den där vidriga filmen Vardagslyx? Men...jag ska nog inte ge mig in i diskussionen och tycke om smak. Konstaterar bara att vi inte tyckte lika denna gång (vi som annars har så bra smak båda två).

Cecilia, det var precis så jag menade. Det finns ingen anledning att se den typen av filmer. Den hamnade i mitt knä för att någon annan valt den. Jag blev bara så överrumplad. Steget från den senaste filmen jag såg av denna typ, till denna, blev alltför stort!