Det kom ett mail. En inbjudan att kliva in i ett kontor jag aldrig varit och dela på en bit tårta. Förvånad tackade jag ja, och anlände samtidigt som den långa kvinnan med det spretiga håret och med kramarna som är så nära att glasögonen får spår av hennes ansikte.
Både hon och jag hade bläddrat i våra inre kartotek av samtalsämnen. Situationen var ju så oväntad.
Men timmarna rann förbi utan utrymme för långa andetag. Lungorna fick snappa upp syre i de korta ögonblicken mellan två ord, för alla tre trängdes om utrymmet i det stora kontoret.
Oväntat trevligt. Och oväntat bra utbyte.
Jag är glad att jag följde nyfikenheten hela vägen fram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar