En svag antydan har stegrats till öronbedövande skall och tystnad är något som bara lever i minnet. Varenda fjun på min kropp har förvandlats till en megafon som ropar ut hudens frustration.
Rör vid mig ropar den! Låt händer följa höftbenets tvära kurva, ge fingertoppar utrymme att hitta suckar längs ryggraden och tillåt tungan spåra doftande värme i armveck.
Och hur många tankar jag än lindar in kroppen i, så tystnar inte den vrålande längtan efter fysisk beröring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar