Den lilla rösten ekar i korridoren.
Jag är färdig. Jag är fäääärdiiig!
Själv noterar jag att mamman lämpligt nog sitter upptagen i telefonen. Arbetsuppgiften glider över på mitt bord.
Nästa gång någon frågar vad jag gör på dagarna så kan jag lägga till att jag även torkar kollegors halvsjuka barn i rumpan. Och just ett snyggt tillägg på mitt CV.
3 kommentarer:
neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej... men var var barnets förälder?
Som sagt, hon satt i telefonen. När barrumpade barn ropar så gäller det att ställa upp. Om inte annat för arbetsmiljön, för barnet ropade högre för varje gång. Fönstren skakade när jag kom fram. :)
Sigrid?
Skicka en kommentar