LIVET OCH LITE TILL

onsdag 14 april 2010

.den kreativa processens tänjbarhet

I ögonvrån ser jag hur kontorsgrannarna tar omvägar förbi mitt rum för att inte kliva i den kokande massan som väller ut genom dörren. Jag är inte arg, inte än, men väldigt, väldigt bestämd.


Det finns en deadline säger jag med en ton som inte inbjuder till förhandling och tänker samtidigt att den där kreativa processen kan vederbörande stoppa upp i evigt mörker. Tillslut får jag det svar jag önskar. Vi förstår varandra. På det sätt som barn äntligen begriper att det inte är lönt att tjata om plastiga leksaker som försvinner spårlöst i samma ögonblick som man betalat orimligt stora slantar för dem.

Jag tar med mig frustrationen ut i fikarummet och tillsamman bollar vi med den kreativa processen. Den visar sig vara oväntat töjbar. Nej chefen, offerten är inte klar för man kan väl inte stressa fram kreativitet heller. Nej, jag har ingen aning om när jag kommer fram. Kanske stannar jag vid vägkanten och tittar på naturen, eller så tar jag vägen förbi det där museet med rostiga traktorer. Jag måste hålla sinnet öppet för nya intryck. Den kreativa processen måste få ta den tid den tar!


Han i telefonen återkom till mig lite senare och var exemplariskt ödmjuk. Då förstod vi varandra på riktigt.

5 kommentarer:

L sa...

Tycker den platsar väl in bland andra BSE (BullShitExcuses) såsom t ex "detta är ett mycket mångfacetterat ämne" eller "uppgiften är mer komplicerad än du tror". Genier behärskar att vara i kreativa processer med deadlines!

Ebba G sa...

Somliga måste man sätta gränser för oavsett vad den kreativa processen kräver. Well done.

Alfahannen sa...

Ahh, den kreativa processen!

Ibland så underbart påtaglig, ja nästan fysisk....och ibland så abstrakt, obskyr och ouppnåelig...

Jag snubblade in här på din blogg via Mrs.Li (snubblade och snubblade, det var den förbenade fisken som drog mig hit! Men va fanken, jag är ju man och därmed omedelbart ursäktad!).

Väl inne upptäcker jag en välskriven blogg med skön ton och stil...me like! Hit kommer jag igen:)

Ps...och precis nu upptäcker jag mig själv här inne till råga på allt! Du inte bara skriver frejdigt, du har god smak också ;)

B i t t e sa...

Håller med Alfahannen, jag kommer också tillbaka. Du har ett väldigt målande språk som jag gillar. Ha en goe torsdag, hörru! :-)

Comvidare sa...

Ah, underbar läsning en huvudvärksspäckad torsdag eftermiddag. Jag känner mig så älskad och smart.

Alfahannen, dito. Den ögonblickliga förälskelsen är ömsesidig. Jag hann inte läsa många inlägg innan jag kopierade länken.

Bitte måste jag kolla upp. Det smyger alltså in icke-bekantingar här på bloggen. Välkommen, välkommen säger jag till det. Och för all del, spara inte på smickret nu.