Ett mail i inkorgen på dejtingsidan rycker tag i mig. Det står:
Jag är förmodligen inte rätt man för dig, det brukar det inte vara!Men du har ett jätte fint leende.
Mvh Nnnn
Och det bekräftar alla mina misstankar. It´s a jungle out there!
I skydd av anonymitet får sällskapssjuka lycksökare skrevsparkar eller möts av mördande tystnad. Själv försöker jag alltid svara. Även om det ledsamt ofta är ett "lycka till i annan riktning" som jag skriver. För jag orkar inte starta en konversation som bara handlar om min oförmåga att säga nej. Jag söker inte brevkompisar, jag söker personer som tar andan ur mig.
Och nej, jag såg inget i informationen om mannen ovan som fick mig att kasta mig på telefonen till Fab 5. En helt vanlig kille från en annan del av Sverige bara.
4 kommentarer:
Har du skrivit det i din presentation? "jag söker någon som tar andan ur mig"?
Det är så bra..
Håller med Raggoparden. :-)
Jag brukade också alltid svara, och ibland kosta på mig lite konstruktiv kritik. Det spelade ju inte mig någon roll hur de tog den kritiken, och många verkade verkligen behöva den.
Som den där stackarn som skrivit till dig. Någon måste ju berätta för honom att det där patetiska "tyck synd om mig"-angreppet måste det väl vara väldigt få som faller för?
Undrar om han själv skulle bli intresserad av någon som börjar med att tala om att hon antagligen inte är rätt för honom, det brukar hon inte vara?
Även om jag benämner honom stackarn kan jag egentligen inte tycka synd om honom.
En riktigt stor nackdel med att vara gift är att man har så dålig insikt i hur det är att leta. Jag är otroooligt nyfiken på dejtingsajter till exempel.
Tack till er mina trogna dejtingkonsulter. Till Howdy kan jag bara säga...stay tuned! I ett inlägg nära dig kommer jag att gräva ännu djupare in i dejtingträsket.
Skicka en kommentar