Orden får henne att rygga till. Hon vänder sig instinktivt om, mot det som är så bekant för henne. De steg hon tar, mot den värld hon känner till, är tunga. Men hennes viljestyrka har alltid varit stark. Den driver henne tillbaka. Steg för steg.
I dörren står hennes förflutna. Han tar två bestämda kliv mot henne. Själv är hon orörlig. Allt är bekant för henne. Händerna som gräver sig in mellan hennes revben, tungan som blockerar andningsvägarna, knäet som kilar fast hennes kropp.
Inom henne är ljudet öronbedövande. Allt som finns bevarat djupt inom henne skriker. Men kroppen förblir orörlig. Inte ens när hennes förflutna kör upp fingrarna i hennes inre reagerar kroppen. Hennes viljestyrka har alltid varit stark. Den driver henne neråt. Djupare och djupare.
Han lämnar henne inte ensam när han går. Nu har hon sällskap av sitt självförakt.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
3 kommentarer:
"Det gör för ont. Smärtan växer som ett tjut i mitt huvud. Högre och högre tills det inte går att uthärda mer. Hundra minnen som hundra röster som upprepar sig i det oändliga. Ingen människa kan lyssna på det här tjutandet en längre tid."
Gammal text. Jag vet hur det låter. Men jag blir orolig när jag ser dig skriva det för betyder att du lyssnar och att du svarar och att det blir dubbelt så högt. Låt någon annan lyssna så att du får vila.
Är det du som skrivt den texten S? Vem det än är så bekräftar det ju att jag inte är ensam om upplevelsen. Den insikten har nått mig. För det är ju så att dialogen man har med sig själv kan vara rätt påträngande (och påfrestande för den delen).
Jag har nog de som jag kan prata med. Var inte orolig. Även om vissa saker är svårare att säga än andra....
Som ett litet ljus i mörkret....
Texten ligger även på poeter.se och igår hamnade den på förstasidan under "fem läsvärda texter". Fick en del fina kommentarer. Så om jag lider ytterligare kanske jag tillslut blir en berömd poet.
Efterlyses: personer som kan stampa på min kropp, svika mitt förtroende och slita mitt hjärta i två.
Skicka en kommentar