Åter hemma.
Tystnaden är så hög att det ringer i mina öron.
Jag hör inte vad jag tänker.
Var är skratten? Och leenderna?
Var är sången? Och dansen?
Var är fraset från den vita klänningen?
LIVET OCH LITE TILL
söndag 27 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar