Min högsta chef, AK, behandlar mig olika vid olika tillfällen vi träffas. I somras, när det i princip bara var vi som jobbade, uppförde han sig som en god vän. Vid lunchen idag så var jag en obetydlig anställd. Hälsa på mig kunde han, men inte så mycket mer.
Jag hamnade vid högdjurens bord idag vid lunchen. Tillställningen var en invigning av kommunens nya samarbete med universitetet. Det ska erkännas att jag placerade mig rätt strategiskt. Jag har ju ett jobb att sköta och en karriär att främja. AK vinkade till sig personen med flådigaste titeln till vårt bord. Han ville såklart sitta med honom. Men han gick och satte sig intill mig istället. Med motiveringen att sprida ut killarna lite bland bordet. AK såg snuvad. Jag och "viktig person" pratade oavbrutet hela lunchen. Vi var i princip sist att resa oss upp från bordet. Han var nog inte så mycket för titlar. AK var det.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Kul att du pratar om honom i dåtid! :) "AK var det". He he...jo, det kanske är vad han blir.
Jag funderade faktiskt fram och tillbaka på om jag skulle skriva "är" eller "var". Men det slutade med "var" av någon anledning. Önsketänkande kanske?
Skicka en kommentar