Det kan hända att jag missuppfattat min kurators uppgift. Att jag fått för mig att hon är en arbetskollega eller en vän till en vän. Kort sagt en person som jag är synnerligen artig och lagom trevlig mot. Kommer på mig själv med att lägga mina svar tillrätta så att jag inte ska uppfattas som helt komplett galen eller ens lite märklig. Ser till att önska henne en fortsatt trevlig dag eller en skön helg. Tar i hand och ler vänligt.
Vafals! Jag betalar alltså för att vara trevlig. Det är ju helt sjukt.
Och det värsta är att jag inte kan hejda mig. Det blir rätt uppenbart att ett av mina "problemområden" är att jag måste vara alla till lags. När får jag tillfälle att vara en bitch? När får jag tillfälle att gråta och skrika på offentlig plats? När får jag tillfälle att repa lacken på en HD?
Valals! Folk ska betala mig för att vara trevlig. Det känns sunt.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar