Jag blev rädd. Ville fly. Pulsen slog och ögonen vattnades. Men vad var det jag ville fly från? Vad var det som fick mig att fälla ut alla mina taggar? Krypa in i mitt skal?
Sanningen.
Verkligheten är inte farlig. Allt skrämmande lagrar jag inom mig.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Så kan det inre skrämma så att det som verkligen är farligt i verkligheten kommer i skymundan.
Är det det som kallas för skuggboxning?
Skicka en kommentar