Jag pratar mycket. Inte bara för mig själv.
Men orden avslöjar ibland att jag är naiv. Och oerfaren. Jag hör inte det jag säger som sårar. Jag hör bara smärtan i svaret. Och då är det försent.
Otakt.
Inte bara i mig själv.
söndag 3 februari 2008
.otakt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja det är klart att du sårar folk ibland. Man gör det när man vågar vara i verkligheten. Och andra sårar dig. Inget att hänga upp sig på. För det är ju lika vanligt att man gör varandra glada.
Och varma. Och till och med lyckliga. Om man vågar alltså.
Skicka en kommentar