Jag pratar mycket. Inte bara för mig själv.
Men orden avslöjar ibland att jag är naiv. Och oerfaren. Jag hör inte det jag säger som sårar. Jag hör bara smärtan i svaret. Och då är det försent.
Otakt.
Inte bara i mig själv.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
1 kommentar:
Ja det är klart att du sårar folk ibland. Man gör det när man vågar vara i verkligheten. Och andra sårar dig. Inget att hänga upp sig på. För det är ju lika vanligt att man gör varandra glada.
Och varma. Och till och med lyckliga. Om man vågar alltså.
Skicka en kommentar