Var på ett möte nyss. Det diskuterades en arbetsuppgift som inte hade fördelats. Min chef sa till den högre chefen att han vet en person som skulle utföra den uppgiften på ett utmärkt sätt men att han inte är beredd att släppa henne. Ah, mina vänner, ni gissade rätt! Det var alltså mig de pratade om, medan jag satt tyst som en mus för att inte avbryta beskrivningen av min oerhörda (nåja) kompetens.
Nej, nu har jag inte tid att sitta här längre. Jag måste ju leva upp till mitt rykte.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar