fixa barnvakt = en omöjlighet

Jag har en inneboende tveksamhet till att pracka på andra människor min dotter för att jag ska kunna göra "måbragrejer" som i veckan tex då jag vill springa och gå på ett årsmöte (när nu ett årsmöte med bostadsrättsföreningen tillsammans med en massa pensionärer skulle kunna räknas som en måbragrej).

Idag gav jag mig f_n på att jag skulle övervinna min tveksamhet och ringa runt tills jag hittar nån som kan ställe upp i en halvtimme (!). Stört omöjligt visade det sig vara. Efter att ha ringt fem personer och varit förbi hos ytterligare en så var det bara att inse faktum. Det blir ingen löprunda för Comvidare ikväll inte.

Det här måste lösas på något sätt. Så här kan vi inte ha det.
1. Jag lockar någon nära släktning att flytta hit. Sannorlikhet att det händer: 0,1% (ja, de kommer nog den dagen det regnar ingenjörsjobb från himlen)
2. Jag lurar någon gammal pensionär som jag träffar på årsmötet att ställa upp regelbundet. Sannorlikhet att det lyckas: 50% (högre chans med mutor såsom hembakat)
3. Jag förför en skön yngling som flyttar in till oss. Sannorlikheten att jag lyckas med det: 0% (testade just den metoden och det gick väl inte riktigt som jag hade tänkt om man säger så)
4. Jag lämnar dottern ensam hemma. Sannorliketen för att jag ska komma undan med det: 0% (nämnde denna lösning för hennes dagisfröken som gick i taket, risken är alltså stor att jag får prata med tanterna på socialkontoret om min förmåga att ta hand om ett litet barn efter det)
5.
6.

Fyll gärna på. Som ni ser så ligger allt mitt hopp hos ett okänt gäng pensionärer. Det kan aldrig vara bra.