Midsommarhelgen berövade mig många timmars skön sömn. Eftermiddagen igår var en demonstration av ren viljestyrka. Men frammåt kvällen började det bli omöjligt. Ögonenlockens tyng slog alla rekord.
Där i dimman och mitt i läggningsproceduren kom femåringen dragandes med god-natt-sagan. En förskräcklig tidning som jag i ett svagt ögonblick lät följa med i kundvagnen. Den är omöjlig att läsa, och den medföljade Hello Kittytelefonen river blödande sår i öronen.
-Men snälla E, den där går ju inte att läsa.
E bläddrar lite i tidningen och inser själv ganska snart att tidningen saknar all form av berättarkonst. Hon trippar in i sitt rum och kommer tillbaka med en ny bok.
-Den här mamma, den här är lite mer nattbar.
Och tänka sig, det var den. Jag somnade direkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar