Jag krockade igår. Körde rakt in i väggen. En kulturkrock med huvudet före. Hann inte ens bromsa.
Mat serveras senast klockan sex i mitt hem. Det finns en anledning till det och den stavas b-l-o-d-s-o-c-k-e-r-f-a-l-l. En middag som börjar klockan sex skapar av den anledningen en viss oro. Men inte så stor att vi stannade på McD på vägen dit (vilket jag kommer att ångra längre fram).
Så klockan sex är vi hungriga, jag och dottern. Klockan halv sju börjar det snurra. Klockan sju smyger vi in i köket för att ialla fall få en skymt av maten. Strax efter sju plockar värdinnan fram stekpannan (!).
Borta är vårt bordskick.
Borta är trevliga samtal.
Vi kastar i oss maten, jag och dottern. Som vikingar. Sen klappar vi oss på magen och åker hem. Som vikingar.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
2 veckor sedan
1 kommentar:
Tyckte ni kamoflerade era vikinginstinkter rätt väl ändå :)
Skicka en kommentar