Hittade en bild i tidningen på min fot. Eller nästan min fot i alla fall. Det tragiska är att inte ens min fot skulle platsa i de lerbestrukna tidnignarna som handlar om såna som mig. Hur som helst så var den var väldigt lik, foten alltså. Trots att den tillhörde en gammal tant. Den kan ha tillhört en död gammal tant också, så vissen som den såg ut.
Som tur var stod en lösning att finna strax intill den hoptorkade klumpen som skulle föreställa en fot. Men när lösningen visade sig kosta lika mycket som en vecka i turkiet så backade jag. Lyckligtvis finns det alltid en lågprisvariant. Designen på förpackningen och den allmänna lyxkänslan får ge vika. Har man en tant-fot så ska man nog satsa på tant-fotcreme.
Projekt "my old foot" är inlett.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar