Morgondagens lunchlåda är fixad. God mat får inte förfaras, så jag ropade efter en låda att stoppa resterna i när magen började pressa lungorna upp mot revbenknivarna. Förmodligen var jag väldigt pinsam när jag öste ner pasta med räkor i en plastbytta så att det stänkte hummersås över hela bordet.
Men eftersom jag inte tittade upp så kom jag mig inte för att rodna.
4 kommentarer:
Jag drömmer än om den fantastiska måltid jag inte åt upp i Vancouver den 24 april 1991. Hade jag tagit en doggybag hade mina fantasier mättats redan då och jag hade sluppit bära på denna otillfredställbara längtan. *suck*
Klart man har rätt att be om doggybag, man har ju betalat för det. Vet inte varför vi svenskar skäms för det, jag är likadan :-)
det är inte ett dugg pinsamt. Kan ju tala om, att köket gillar att rester följer med gäster!
Rester följer med gäster! Vilken bra skylt att sätta i en restaurang.
Skicka en kommentar