Ord som sagts är mina för alltid.
Levande.
Jag vänder blad.
Tomt.
Det tomma väntar på att fyllas av mig.
Önskar,
att det vackra språket finns i mig nu.
Fars dag, tionde i elfte
-
Det är tjugosju år sedan pappa dog. Jag har varit utan pappa längre än jag
hade en. Jag saknar honom inte, han var ingen vidare pappa på så många
sätt, men...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Det vackraste språket.. är kanske det som lever utan att det vet att det är vackert...
Jomen, det finns där, inom dig. Det vet jag, jag har sett det.
Skicka en kommentar