Det ligger förbjuden frukt på bordet. Jag är frestad att smaka. Kan nästan känna smaken i munnen. Dröjer mig kvar. Tittar. Utforskar. Drar mig motvilligt bort.
Jo, det ska jag svara på. Hon sitter i soffan, nedhasad, näst intill liggande. Datorn står på, men där där är hon inte, trots att hon har flera olästa mail i inkorgen. Dottern ligger nybadad i sängen, på väg att somna. En god vän sitter intill. Hon är avslappnad. Tillfreds.
Plötsligt får hon ett infall. Ett infall som inte går att stoppa. Handlingskraft. Vardagsrummet skall möbleras om. Hon får hjälp att styra runt soffan. Flytta bordet.
Handlingskraft. Känslan är bekant.
Välkommen tillbaka.
I dag kom den, vändpunkten, insikten eller vad man ska kalla den. Sedan mitt bottennapp för nån vecka sedan så har mitt liv gått i en helt annan takt. En långsam takt. Idag sa kuratorn nåt som jag verkligen förstod och kunde ta till mig. Du är den du är!
Så om jag rör mig sakta beror det på att jag vill känna.
Vad är viktigt för mig? Vilka männsikor omger jag mig med och för vems skull? Vad behöver jag för att jag ska vara jag? Det enkla svaret lyder utrymme. Jag börjar äntligen kunna acceptera att jag är själv. Jag till och med njuter av att vara själv. Jag håller på att lära känna mig. Och vi kommer rätt bra överens.
Så om jag är tyst så beror det på att jag pratar med mig själv.
I bakhuvudet finns en fantasi om en framtid tillsammans med nån. Men jag har accepterat situationen att "nån" inte finns i mitt liv just nu. Det är ok. Jag kan vänta.
Så om jag tittar på dig och ler beror det på att jag är lättad.
Det finns ingen logisk förklaring. Jag finner mig bara vara otroligt dragen till en viss person. Han är gift. Betydligt äldre än mig. Har till och med mage. Ingen logisk förklaring som sagt. Men han är grymt attraktiv i mina ögon. Och jag ser i hans blick att jag har motsatt effekt på honom.
Min vanliga otur. Kärlek är tydligen till för andra. Suck. Han får nog förbli en vanligt förekommande fantasi. Förbjuden frukt skall inte plockas.
Förresten. Ska man verkligen ge upp så lätt? Vad är det som säger att upptagna män är förbjudna? Lite konkurrens har väl aldrig skadat...... eller?
Jag tycker om att åka tåg. Det finns en slags lugn rörelse med tåg som gör att detta transportmedel utklassar de andra. Dessutom kan man köpa fika. I en bistro!
Så jag satte mig till rätta. En resa på fem mil tog en och en halv timme. OK. Nåt var fel. Allvarligt fel. Vi fick kliva ur och vänta på en buss istället.
En timme senare stannade bussen. OK. Nåt var fel. Allvarligt fel. Vi fick kliva ut och vänta på ett tåg istället.
Väl framme och med humöret förvånandsvärt högt så ser jag att min monter har fel färg på mattan, fel färg på väggarna och till och med fel namn på rampen. Stod jag ens vid rätt monter kan man fråga sig. Jo, det gjorde jag. Dessvärre.
Så var den dagen slut. Och jag med.
1. Vad gjorde du för tio år sen?
Hösten 1997. Pluggade på Komvux i Härnösand. Hade grymt mycket inspiration till skillnad från gymnasiet. Vi blev ett rätt sammansvetsat gäng, pluggkompisarna och jag. Gjorde allt ihop. Under den här hösten jobbade jag extra på Frasses. Det är därför jag ser med medlidande på de stackare som friterar pommes frites hela dagarna. Vilket skitjobb. Och så dåligt betalt.
Skaffade min första mailadress. Hotmail. Mitt efternamn på engelska.
2. Vad gjorde du för ett år sedan?
Varanna vecka var jag sällan hemma. Antingen jobbade jag, tränade eller dejtade.
De andra veckorna var jag och E hos kompisar. Nån gång ibland var vi faktiskt hemma. Då såg vi på film, eller byggde pussel.
3. Fem snacks du gillar!
-Naturgodis
-Nektariner
-Mörk choklad
-Rostade mackor. Med ost och marmelad på. Sen en stooooor kopp the.
-Yoghurt. Med flingor eller i form av en Smoothie
4. Fem sånger jag kan texten utantill på!
-I princip alla jullåtar som finns, men de tänker jag räkna som en låt...
-En stor hög barnvisor, kan inte räkna dem alla.....
-Rätt många lägereldsvisor typ "bad moon rising", "fredrik åkare" och "flickan och kråkan"
-En väsentlig bunt körsånger
-Sist, men inte minst, nationalsången!
Kruxet är att jag inte kan läsa noter så jag får förlita mig på min inlärningsförmåga. Och att lära mig melodier och texter utantill har liksom aldrig varit ett problem (till skillnad från att lära mig läsa noter....)
5. Vad skulle du göra om du blev miljonär?
Jag roas mycket av tanken att köpa en "the fast and the furious" bil till min lillebror bara för att hans min skulle vara obetalbar. Men i verkligheten skulle jag nog sanera min ekonomi och ta med E på en fantastisk resa runt jorden.
6. Fem dåliga vanor!
-Mina naglar får, under stressiga perioder, inte växa ifred.
-Lämnar dörrar och korkar öppna. Har länge trott att det var någon annan som gjorde det....
-Lämnar disk på bänken i stället för i diskmaskinen
-Snoozar och får stressa till dagis
-Fastnar lätt, oh så lätt, vid datorn
7. Fem saker du gillar att göra!
-Dansa
-Äta, frukost, lunch, middag. You name it!
-Kramas
-Spela gamla hederliga brädspel
-Busa i sängen med E.
8. Fem saker du aldrig skulle köpa eller klä dig i!
-Crocks. Jag skiter fullkomligt i om de är sköna.
-Jeans med kalsonghäng. Jag har med råge passerat åldern där skillnaden mellan "cool" och "patetisk" är hårfin.
-Play-boybunnie kostym
9. Fem favoritsaker!
-Min Mp3, som tyvärr ej finns mer. Snyft.
-Min bli. Och ännu mer favorit skulle den ha varit om den hade motorvärmare. Knappast en bagatell i den här väderleken. Brr.
-Mitt bubbelbadkar.
-Mina löpardress. Svinbra köp.
-Min nya säng som jag sover utomordentligt bra och som gott och väl rymmer älsklingar. Stora som små.
10. Utmana några. Fem personer.
-Jan och Åsa (ni får gå som en, fast ni är två)
-Micke
-Moddan
-Stefan O
-Tesa
Såg just "grannfejden" på Tv3. Handlar inte helt otippat om grannar som inte kommer överens. Handlar inte helt otippat om människor lite sådär i utkanten av samhället. Inte mina grannar. Inte grannar till dem som ser på programmet heller.
Så vi som ser programmet ska alltså? Vad? Förfasa oss över hur sjuka en del människor kan vara? Skratta oss lyckliga att vi är normala? Lära oss skilja på vi och dem?
Kanske inte den bästa programidén.
Det första kuratorn eller diakonen frågar, eller vem det nu är man valt att prata med, är hur relationen med ens föräldrar ser ut. Man svarar såklart och hittar många detaljer på vad mamman och pappan gjort respektive inte gjort. Man förväntas hitta fel. För varför i hela friden skulle man vilja prata med någon annars!?
Med det är bara det att jag är så trött på att prata om dem. Jag är så trött på att hitta fel hos dem. Kan det leda någon annanstans än att man förstör en relation (ytterligare!?)? Jag är övertygad om att de gjorde så gott de kunde. Jag gör så gott jag kan. Jag skulle bli förkrossad om El satt hos en kurator som ville att hon skulle leta efter fel hos mig i min mammaroll. Såklart är jag inte perfekt. Såklart är ingen perfekt. Men jag gör så gott jag kan. Hur kan en person som aldrig träffat mig dra slutsater om hur jag var som mamma? Hur kan en person som aldrig träffat mina föräldrar ha åsikter om dynamiken i vår familj? Ingen av oss vill resa bakåt. Ingen av oss kan resa bakåt! Så varför?
Ska man inte istället acceptera att man är som man är? Börja från här och nu. Historien kan man inte ändra. Men framtiden kan man påverka.
Jag har både bra saker och negativa saker med mig i bagaget. Men alla dessa saker har gjort att jag är jag. Mina föräldrar har gjort mig till den jag är. Så är det med det.
Våga vägra leta efter orsaker!
Våga hitta framtiden!
Våga acceptera!
För det första så hade jag hittat ett underbart hotell. Avstod medvetet från de kalla hotellkomplexen nära centrum och hittade ett litet familjeägt hotell ca 20 minuters promenad från Korsvägen. Genuint. Trevligt. Underbart. Det bästa var deras relaxavdelning. Ångbastu, torrbastu, solarium. Ingen konkurrens, bara jag och Lina.
För det andra. På tal om Lina. Underbart att se henne och se hur bra hon trivs. Och vilka underbara vänner hon har (särskilt två). Lina är som en lillasyster sa en. Två höll med. Det finns många sorters kärlek. Lina står för många.
För det tredje. Kul att komma från kontorets fyra väggar. Kul att prata med andra kollegor. Kul att träffa blivande studenter. Kul, bara kul.
För det fjärde. Kontrollera alkoholintaget Comvidare så att du inte börjar limma på 25-åringar. Trots att somliga är oemotståndiga. Trots att du fångar deras uppmärksamhet. Trots att du är fri.
