.gynekologpraktikanten

Fikarummet är fylld till brädden med gapskratt. Inte så konstigt eftersom vi svävar i gränslandet mellan vad man får skämta om och inte. Den långe mannen delger oss nämligen historien om den tafatta kvinnliga praktikanten som övade sig i att stoppa in saker i hans urinrör.

Hon med de långa kramarna kontrade med en ung manlig ambulasnykomling som letade efter saker mellan hennes ben under en akut färd till BB. Hon kunde dock inte avgöra vem som rodnade mest.

Jag kontrade inte. Men jag tänkte på hon som bröt spatlar itu med hjälp av mitt underliv.

.övergrepp i soffan

Allt är tillrett. Filten är svept flera varv runt kroppen. Det dovt röda väntar i sitt glas på fot och maten vandrar sakta ner till den temperatur som gommen önskar. Mina ögon vilar på bilden av glittrande rådjursögon och flinka fingrar som bygger kärlek av pärlor.

Jag hoppar till. Plötsligt dundrar två män in och delar ut knivhugg och avgrundsdjup smärta till bakbundna föräldrar. För barnet sveps upp av mannen med galen blick och försvinner utom synhåll. Jag mår illa. Vänder bort blicken, men blir ändå inte kvitt mina egna fantasier.

Skräcken övergår till nåt annat. Jag blir förbannad! Det känns som ett djävligt billigt sätt att väcka rädsla. Filmmakarna utnyttjar barnet. Och de utnyttjar mig och den ständiga oron som bor i mig över att inte kunna skydda mitt barn.

Och filmen fortsätter. Kroppar sågas till småbitar, psykopaterna radar upp sig och blodet som rinner över skärmen dränker min aptit. Övervåld. Detaljrikt. Ocensurerat. Vidrigt. Publikfriande. Billigt.

Och jag undrar om detta är vad som krävs idag för att vi ska rygga till? Och hur ser i så fall nästa film ut? Innehåller den vår egen blodsmak? Måste vi känna lukten av lik innan vi lyfter på ögonbrynen i morgon?

.ryck mig i fjädern!

Jag har ett hemligt ställe bortom högrest kråkslott och runt knuten på en livsfarligt lutande lada. Första gången höll jag en vän i svansen för att inte svänga av för tidigt och hamna bland bleka blommor och trötta smultron istället. Men nu hittar jag själv. Jag vet var man kan plocka skinande blanka fjädrar som kittlar under näsan tills känslorna rinner ur ögonen, eller bubblar ur munnen i vackra melodier.

Men den här gången var fågeln vaksam - och jag ouppmärksam. Jag lyckades inte knipa en enda fjäderpenna. För korpsvarta fjädrar kan inte köpas för pengar, utan måste fångas i luften när de glider förbi.

Men jag köpte ett skinn från ett annat djur istället, ett vitt moln för huvud som behöver vila. För kanske är det just vila jag behöver. Känslorna kan komma sedan.

.fördomsmuggarna

Måste bara få tipsa om fördomsmuggarna som jag hittade på en blogg. Galet och sjukt roligt.

Fördomsmuggen1

Fördomsmuggen2

Fördomsmuggen3

Fördomsmuggen4

Fördomsmuggen5

Kommer det fler så får ni hålla koll på dem själva.

.fääärdig!

Den lilla rösten ekar i korridoren.

Jag är färdig. Jag är fäääärdiiig!

Själv noterar jag att mamman lämpligt nog sitter upptagen i telefonen. Arbetsuppgiften glider över på mitt bord.

Nästa gång någon frågar vad jag gör på dagarna så kan jag lägga till att jag även torkar kollegors halvsjuka barn i rumpan. Och just ett snyggt tillägg på mitt CV.

.stolpskott och godingar på bästa arbetstid

Tio dejter på en arbetsdag, två i timmen! På sin höjd har jag limmat på tre-fyra olika killar under en kväll, men denna gång var chefen med och nickade uppfordrande åt mitt håll. Det var bara att lägga huvudet på sned, lyssna med händerna i knäet och blinka till svar. Lägga förträfflighet på bordet, skratta uppmuntrande och smyga ner visitkort i skjortfickor.

Matchmaking för företag.

Och givetvis så varvas stolpskott med förstklassiga godingar även i upplyst konferenshall.

Men jag fick inget napp...

...inte företaget heller.

.jobb som springer iväg med orken

Igår skulle jag springa enligt mitt varannandagsschema. Men när jag kom hem från jobbet strax efter åtta på kvällen så orkade jag bara halvsova i badkaret. Ikväll fick jag inte ens av mig kläderna innan jag dog i soffan.

Jag hinner inte fånga löpsteget innan det galopperar ut genom dörren utan mig.

Jag gillar det inte.

Inte ett dugg.

.top tre

Här kommer snabbguiden till tre bloggar man definitivt inte vill missa (om man frågar comvidare).

Utan inbördes rangordning:

En gathoras bekännelser, om Ebba som varit äckligt nära snusket, men lämnar det bakom sig med imponerande kliv. Bäst: när hon lär känna biobarnen som fanns på tryggt avstånd när hon själv var i drogdimman. Mindre bäst: "predikningarna" som inte lämpar sig för trötta hjärnor efter en utarbetad dag.

Bek, om halvdansken Bek som vad han än skriver om, hittar helt sjuka kopplingar och har en mer elastisk svenska än någon annan bloggare jag läst. Bäst: Rubrikerna som alltid är lika fyndiga som själva inläggen. Mindre bäst: han borde träffa en trevlig tjej så att han kan skriva om pussar istället för torra kakor.

Anna Ekelund, för dig som vill svälja ner fördomar med morgonkaffet. Rena gymnastiken för hjärna när man försöker smälta att det man hela tiden tagit för givet, kanske inte alls är som man trott. Bäst: att bloggen inte är en egotripp för bloggerskan som det lätt kan bli bland professionella tyckare. Mindre bäst: hon har några riktiga spån i kommentatorsfältet.

.som sagt

När det börjar kännas lockande att skrapa loss delar av hjärna med en sked för att den inte är tillräckligt rapp, då börjar man närma sig gränsen.

Det är lite som på förlossningsavdelningen. Så länge mamman skriker att det gör ont så är läget stabilt, men när hon vrålar: "Nej, nu vill jag inte vara med längre! Jag gååår heeem" då förstår personalen att barnet är i kanalen.

.tonårsdottern

Känner mig alltid som tonårsdottern från ett tidigade äktenskap när jag är hos min äldre syster. Jag sover länge på mornarna och glider ner vid frukostbordet lagom till lunch. På sin höjd ställer jag undan min egen tallrik, men i övrigt kommer allt serverat. När vi åker in till stan följer jag och de andra tjejerna henne i hasorna och på utflykterna har hon packat fika och extra ombyte även till mig.

Min storasyster är dryga året äldre än mig, eller om vi ska mäta det i mognad minst 25.