Det dök upp en ny människa i mitt liv. Jag var verkligen inte beredd på det, men när han stod där framför mig så visste jag instinktivt var jag skulle sortera honom. Jag visste det därför att linjerna runt ögonen skvallrade om minnen från många skratt. Jag kände det för händernas uttrycksfullhet, huvudets språk och orden som lämnade läpparna sa samma sak.
Och jag förstod det för att mina fingertoppar letade anledningar till att känna efter om han var verklig.
Pyttipanna, lapskojs, ordsallad
-
Såhär tolv dagar efter diskbråcksoperation drömmer jag en vansinnig dröm
där H och jag först letar efter vårt boende på ett abstrakt hotell som är
en sorts...
1 månad sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar