LIVET OCH LITE TILL

Visar inlägg med etikett äventyret. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett äventyret. Visa alla inlägg

söndag 13 juni 2010

.sjönöd

Tillslut blev jag stilla igen. Men det var först när blicken vilade på hypnotiserande lågor och fötterna noggrant begravts under luggad pläd.


Men resan dit var lång. Den första båten skulle stanna där vågorna bråkade som mest och bränslefiltret skulle vägra att samarbeta. Sen skulle fiskargubbe, med ansikte fårigt som en nyplöjd åker, dyka upp och med ett rep sakta bogsera oss tillbaka till bryggan.

Sen skulle flytvästar grävas fram, kapell monteras ner i regnet och kvinnorna skulle stuvas in i fören på en annan båt.

Denna gång kom vi ända fram till avstängd brygga och den restaurang, som inte riktigt skakat av sig vinterpälsen än, där vi skulle beställa värmande drycker. Innan vi vände åter skulle jag betala stockholmspriser för norrlandsdrycker, önska att jag för ett ögonblick kunde göra en tidsresa till tiden då Kempes miniatyrsamhälle sjöd av liv och inte låta mig skrämmas av vaktmästaren som fortfarande gick i korridorerna i den gamla herrgården.

Jag skulle också tacka nej till uppdukade anrättningar av lax innan jag lade huvudet på armstödet i soffan framför den rogivande brasan.

måndag 23 juni 2008

.jakten på den förlorade filen

Coop. Söndag kväll. På hyllorna ligger några övergivna påsar bröd. Ett par bläddrade exemplar av kvällstidningarna ligger i ett ställ. Längs gångarna rör sig några hålögda kunder. Trötta och stressade.

Själv har jag letat mig bort till kyldisken på jakt efter frukost.

Plötsligt skriker högtalaren ut att butiken stängs. Ljudet av lamporna som släcks överröstar kvinnans röst. Det blir med ens kolsvart i det kalla rum där jag befinner mig. Väntar ett par ögonblick på att ögonen ska vänja sig vid mörkret. Jag kan inte lämna butiken tomhänt. Börjar scanna hyllorna efter den ekologiska filen. Känner hur adrenalitet börja pumpa i blodet när jag till min fasa ser hur svarta gardiner börjar glida ner över varorna. Än har jag inte hittat min frukost. Paniken växer när jag springer längs disken. Snart är det försent. De svarta gardinerna börjar närma sig golvet. Jag kastar mig frammåt, gör en kullerbytta och avslutar med att glida den sista metern. Min hand tar ett fast grepp om filen och sekunden efter är varorna borta.

Jag trycker filen hårt mot mitt bröst och trevar mig bort mot kassan.

Det var nära ögat!