.kungligt värre

Jo, vi försökte också hänga med i firandet igår. Bänkade oss framför TVn när det fortfarande bara pratades om hur det skulle bli. Vi torkade tårar, klappade händerna i förtjusning åt vackra klänningar och glittrande diadem och försökte att inte blanda ihop kungligheterna mer än de själva lyckats göra. Allt hänger ihop, som kommentatorerna upprepade så fort de kom åt.

Hela dagen försvann. Och nästen hela kvällen också. Men vid förrätten var vi tvungna att erkänna oss besegrade. Inte en minut till med rysch, pysch och kindpussar. Huvudet skrek av nåd. Så av åkte mysbyxor och huvtröjor. Pizzaresterna bars ut i köket. Och kroppen somnade av utmattning redan innan ögonen hunnit stängas.

Kungligt värre!

I var mans hem?

.dubbelbröllop

Snartsexåringen fanstiserar.

Tänk om vi vore tvillingar. Och tänk om killarna vi är kära i var tvillingar. Då skulle vi kunna gifta oss samtidigt.

Snartsexåringen frossar lyckligt i tanken.

Och då skulle vi kunna få barn samtidigt.

Händerna åker upp till ansiktet av förtjusning.

Hon har också tänkt ut vilka som i så fall skulle vara våra föräldrar, nämligen hennes pappa och min mamma. Då kan jag nästan inte hålla mig. Där finns inte mycket äktenskapstycke. Det är ungefär som Anna Anka skulle börja dejta Gudrun Schyman. Det finns inte ens filmer om sånt.


Däremot så såg jag faktistk ett klipp om ett ryskt tvillingpar som gifte sig med ett annat. Enäggstvillingar alla fyra naturligvis. Svärmodern beklagade att hon hade svårt att skilja på sin svärsöner.

.öga mot öga med garderoben

Fakta:
Bröllop nästa helg
Nära släkt
Garderoben full av kläder

Känsla:
Bröllop förväntar vackra kläder
Släkten sett många kläder
Garderoben ful med kläder

Plan:
Komplettera med en kofta
Klänning till E
Fylla på garderoben

Resultat:
Linne*2, kofta*2, klänning, kjol, strumpbyxor*4, skor, diadem, top och en glasstrut.
Plånbok tom
Garderob uppdaterad

.bröllop i bloggformat

Tidig morgon i tung blöt snö. Stress och oro i kroppen. Pratar av mig. Hittar vänner att samåka med. Vilar mig. Åker långt. Ser älg. I återvändgränd pekar tandlös gubbe ut vägen. Hans plirande små ögon fängslar chauffören. Dåliga vinterdäck gör att bilen hamnar på sniskan, 100 meter från stugan. Stugan värmer trötta kroppar och frusna händer. Bastun och vinet värmer det som finns kvar att värma.

Hittar lyckliga barn. Hittar nog alla lyckliga. Den blivande bruden lyser mot snön. Den blivande brudgummen ger kramar av kärlek. I backen står vi. Kroppen har längtat efter snö och njuter av att omfamnas av det kalla vita. Öronen njuter av ljudet från ett par skidor. Benen jobbar villigt vidare. Paus. Känner allvaret när förberedelser görs. Systrarna oroar sig. Det släpper vid middagen. Alla lyckliga är där. Och fler kommer. Ingen vill sova, men alla måste.

Vaknar i overkligheten. Syster ska gifta sig. Mycket att göra. Sången skrämmer. Räcker inte till. Systrarna ilar. Bror sprider lugn. Välkommen. Såpbubblor till barnen. Fladdrande lågor får ögon och klänning att glittra. Äkta kärlek får ögon att tåras. Sången är vacker, men som i en dimma. Nervositeten släpper. Lillflickan somnar stående. Kramar av värme. Systrarna samlar sig. Bror sprider lugn. Borden dukade. Bära eller brista. Får klapp på axeln. Hittar en följsam rytm, brudparets rytm. Det finns mycket att säga. Många har mycket att säga om kärlek. Man skrattar. Sjunger gör alla. Bruden sjunger mest. Hon kan. Alla vet det brudgummen vet. Bruden är oändligt vacker. Här finns ärligheten och öppenheten. Systrarna låter känslan rinna ner i kroppen. Man trivs. Maten och vinet stämmer in i lovsången. Avec. Trubaduren lurar kroppen att dansa och munnen att sjunga. Brudparet luras mest. Bror hittar en ny puls. Mormor hittar den också. Många känner pulsen i kroppen. Natten går. Släden för den överväldigade bruden genom natten. Brudgummen ler hela vägen in i den virvlande snön.

Vaknar omgiven av kärlek. Trött. Men lycklig. Delar min känsla med de små. Ögon glittrar. Frukosten räcker länge. Många kommer. Kvällen upplevs igen. Oundvikligt tar det roliga slut. Resan hem är tyst. Åter hemma är tystnaden och tröttheten störst. Sömnen kommer långt innan minnena tagit slut.

.tyst!

Åter hemma.
Tystnaden är så hög att det ringer i mina öron.
Jag hör inte vad jag tänker.

Var är skratten? Och leenderna?

Var är sången? Och dansen?

Var är fraset från den vita klänningen?