.den sötaste bebisen av alla

Blicken jag får från E, när jag dyker ner i en barnvagn och låter näsan fånga all den där söta värmen, är vass. Och ögonen blir ännu mörkare om jag råkar säga något om hur bedårande barnet är.

För E finns det nämligen bara en vacker bebis och det är lillasystern. Och hon ger sig inte förrän jag bedyrat att jag visst tycker att lilla M är den finaste gullungen som finns. Just nu alltså. För om jag skulle glömma bort att påpeka att E ändå var ännu sötare som liten, så får jag inga fler kramar den veckan.

.två

Två minuter senare är de bästa vänner. De klarblå ögonen och det blonda mjuka håret, det mörka korta håret som ramar in ögonen med de långa ögonfransarna. Kontrasten är total. Förälskelsen likaså. Lekarna tar aldrig slut. När tröttheten tar över sitter de sida vid sida bland mjuka kuddar och smular chips över täcket.

Två timmar håller jag mig på avstånd, rädd för att påverkas av dun som letar sig in i näsborrar och varma dofter som får hjärtan att värka. Men när jag tillslut lyfter en liten kropp och lägger den mot min så försvinner tid och rum. Små snusande andetag hypnotiserar mig och vaggar mig trött och trygg.

Två evigheter har de varit tillsammans. Inte i verkligheten, men i känslan. De två själarna, som bygger sin verklighet i färgsprakande bilder och mjuka former, har hittat hem i varandra. Två irrande tankar har stannat upp i famnen hos den andre och deras gemensamma värme räcker även till oss som bara passerar för ett ögonblick.