.tur och retur, utan tur

I snart fyra år har vi delat på hämtning och lämning. Varannan vecka, med en självklar millimeterrättvisa. För när vi båda två vill ha henne mest så håller man koll på dagarna.

Måndagen den 29 mars 2010 blev det dock väldigt konstig. Jag åkte och hämtade ett barn som inte var där. "Den där andra kvinnan" hade hämtat henne sa fröken (och bara den nevärderande ordföljden förtjänar ett helt eget inlägg med långa rader av svordomar...vad är det för hemsk etikett de satt på henne....urk).

Så där stod jag med fingret på ringklockan för att hämta millimeterrättvisan. Men bakom dörren stod ett frågetecken och då blev jag också osäker. I min kalender var noteringen mitt (fast med väldigt slarviga bokstäver) och i hans stod det hans (där såg jag inte med vilket typsnitt).

Och mitt uppe i förvirringen hoppade E fram med den ena lösningen efter den andra. Det skulle hållas händer, ätas middag och förmodligen flyttas ihop, men någonstans måste man dra gränsen för vilda idéer. Jag återkommer när jag kollat originaldokumentet sa jag, rullade ihop mitt måttband och åkte hemmåt.

.mannen och kvinnan på en blankett

Härnösands kommun.

Blanketter. Blanketter i dåliga kopior. Blanketter som är omöjliga att fylla i.

Det ska fastställas hur mycket vi ska betala i barnomsorgsavgift. Viktigt, viktigt.

Kom till första raden "kvinnans namn" och till andra raden "mannens namn".

Vilken man och kvinna syftar de på? Adam och Eva? Kvinnan som är gift med barnets pappa? Och han som jag inte lever med? Jag är vårdnadshavare så det är inte jag, det vet jag i alla fall.

Sen ska det fyllas i inkomst. Mannens inkomst för sig och kvinnans för sig. För tydligen är det viktigt att veta vem som tjänar vad.

Och som extra knorr i kaoset så ska vårdnadshavare 1 och vårdnadshavare 2 skriva under! Inte mannen och kvinnan som ovan! Men hallå!


Eftersom jag inte lyckas fylla i blanketten så ringer jag till högsta hönset. Inte ens hon vet. Så jag får göra så gott jag kan. Hemma hos pappan så bor det en man och en kvinna. Det får bli dem.


Lämnar omöjlig blankett vidare. Fast jag skrev under den tomma blanketten innan.

Klart.

.ibland är man inte så kaxig

Det är väl för märkligt. Jag gjorde alla vuxensakerna i morse. Jag gick min timmes promenad med stavarna, innan jag åt en portion fiberberikad havregrynsgröt. Intill tallriken stod ett glas juice och det senaste nummret av Amelia låg uppslaget framför mig. Jag skrubbade min kropp med mjukgörande tvål och håret fick en omgång av ett schampoo som påstår sig ge överlägsen glans. Jag böjde ögonfransarna och la rouge på kinderna. Jag blåste mitt hår och gnuggade in vax i topparna.

Men ändå så var det ett barns ansikte som mötte mig i spegeln när jag skulle gå.

.men jag tyckte jag hörde dig ropa!

Förlåt, jag tog ett steg till. Jag borde inte ha… men steget var så litet att jag inte trodde det skulle ha någon betydelse. Men det lilla obetydliga steget gjorde att jag hamnade så nära dig. Alldeles för nära. Jag kunde känna dina tankar i min kropp och jag kunde hålla om dig fast du kämpade emot.

För sent såg jag att du blev rädd. Din blick hotade mig och din mun sa saker den inte borde ha sagt. Jag tog emot smärtan i bröstet. För jag stod alldeles för nära och hann inte värja mig. Rädslan byggde upp en mur till ditt försvar. Och allt jag sa ekade mot en kall vägg.


Litet steg.

Förlåt!

Jag borde inte ha…

…men jag tyckte jag hörde dig ropa!

.små bitarnas makt över helheten

Redan innan jag öppnade dörren så visste jag att de låg där utspridda på golvet, alla pusselbitarna. Det har hänt så många gånger förut att ljudet bor inom mig. Ljudet när asken börjar glida ur sin plats i bokhyllan och skickar tusentals bitar i en vid båge över vardagsrummet för att landa i ett ösregn på golvet.

Jag sjunker ner och drar mer händerna för att samla ihop bitarna. Pusslet måste läggas igen så att jag kan kontrollera att inga bitar saknas. Mina fingrar stryker över de oregelbundna kanterna och jag fäster dem omsorgsfullt sida vid sida.

Men jag kommer av mig. Jag har satt ihop bitarna fel. Allt ser bara konstigt och kantigt ut.

Det gör mig ledsen.

.med handen i kakburken?

Jag har tillgång till en amerikansk bildbank med 4,780,828 royalty-free stock photos. Inte illa tänker ni, och jag håller med. Det är en jädra massa bilder det. Måste erkänna att det ändå är svårt att hitta just den där rätta bilden. Nu behöver jag till exempel en bild från ett klassrum där kursdeltagarna inte just passerat 20-strecket, utan snarare närmar sig 60. Jag söker på ”senior” och ”student” och 735 bilder visas. Bland annat bilden med rubriken ”Goth girl with hand in her panties”.

Om vi säger så här. Det fanns inte många andra ställen att stoppa handen på för den stackars flickan. Slipsen hade inte heller någon ficka. Det vill säga slipsen, som jag gissar tillhörde Mr senior student, vilken under oförklarliga omständigheter fastnat runt hennes hals.

Jag tror nog att jag måste fortsätta leta.

Och hålla tummarna att sökordskombinationen "old" och "classroom" inte egentligen är kod för "gammal dam i läder och lösnäsa".

.makalöst var ordet

Som bekant så har jag tillbringat helgen i Stockholm för att sätta mig in i föreningen Makalösas Föräldrars verksamhet. Och hela upplevelsen har verkligen varit makalös, men kanske inte på det sätt som de hade tänkt….

Lokalen var makalöst svår att hitta. Jag kunde väl aldrig tänka mig att den gröna risiga baracken, med igenbommande fönster, var målet för min fem timmar långa resa. Första dagen gjorde jag misstaget att ta av mig skorna och jackan. Efter lunchen visste jag bättre.

Damen med det spretiga och ryckiga kroppsspråket, som skröt över sin organisationsförmåga, var makalöst yr och oorganiserad. Det tog en timme innan vi kom igång och det var bara chocken som hindrade mig från att begå myteri.

Kvinnan, som hamnade vid mitt bord på lunchen, blev så makalöst arg på mig att hon bytte bord när jag ifrågasatte hur man kunde söka en man bara för att man behövde någon som klippte häcken och tvättade bilen. Hon förvissade sig först om att jag var ”en sån där feminist” innan hon morrande tog sin bricka och gick. När nyseparerade tjejen oroade sig för att hon inte skulle ha ekonomiska möjligheter att jobba 75% längre, så föreslog kvinnan att hon skulle leta reda på en karl på Spray Date. Det var inte ett skämt. Hon hade ju gjort så!

Jag hade makalös tur för jag bodde hos min syster. De andra inkvarterades på en camping utan vatten i stugan. Mamman med febersjuka 2,5-åringen höll sig för skratt. Tjejen med pälsdjursallergi höll sig för näsan när hundarna i rummet intill rörde på sig.

Men lunchen var makalöst god!

Och generalssekreteraren makalöst kompetent.

.härskarteknikerna

Igår hamnade vi i intressanta diskussioner om feminism. Det som genast blir uppenbart är att ordet feminism är så otroligt laddat. För mig är det ett viktigt och starkt ord. Ett ord som skulle kunna ersättas med ”det är väl för fasen självklart att alla ska ha samma rättigheter och förutsättningar”. Det svårt att prata om feminism utan att prata om härskarteknikerna, tycker jag. För mig tydliggör de så mycket. Jag får sätta ord på det som jag inte förstår, det orättvisa.

Så, nu tänker jag gå igenom dessa sju härskartekniker för er och berätta i vilka situationer jag råkat ut för dem. Komplettera gärna med era upplevelser.

1. OSYNLIGGÖRANDE
Att tysta eller marginalisera personer genom att ignorera dem! Skrev min C-uppsats tillsammans med en kille. Vi åkte runt till småindustrier i Västernorrland för att intervjua dem hur de jobbade med export. Han och jag hade kommit överens om växla mellan att ansvara för frågorna och ansvara för anteckningarna. Det var bara det att även fast JAG ställde frågorna så riktades svaren till HONOM. Hela tiden!

2. FÖRLÖJLIGANDE
Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig! En kollega jag hade på förra jobbet kunde, inför mina studenter dessutom, skratta högt åt mig när jag tex försökte föra in rutiner till mötet vi just satt i. Han fick mig att koka av ilska. Jag vet fortfarande inte hur jag ska hantera en sådan situation. Det är inte precis så att man vill ta upp det till diskussion inför de studenter som man ska hålla en enad front mot. Jösses vad han fick mig att koka ofta den mannen.

3. UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION
Att utestänga någon eller marginalisera dennes roll genom att undanhålla den väsentlig information! Årsmötena vi har i bostadsrättsföreningen är ett typexempel. Namn ropas upp som jag inte har en aning om vilka de är och innan någon hinner reagera så har styrelsen valts. Det är helt uppenbart att besluten fattats långt tidigare. Och anledningen till att jag inte protesterar är för att det känns som om jag borde veta något som jag inte vet. Har jag missat en kallelse? Är det egentligen så här årsmöten går till? Jag blir så oerhört osäker.

4. DUBBEL BESRTAFFNING
Att försätta någon i en situation där personen nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ den väljer! Återigen tänker jag på mitt förra jobb. Chefen tyckte att jag ägnade för mycket tid till att lyssna på studenterna. Men när jag drog ner på det så tappade jag en viktig informationskanal. Och då grymtade han om att jag borde ta reda på vad studenterna tyckte, förslagsvis med hjälp av en enkät.

5. PÅFÖRANDE AV SKULD OCH SKAM
Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel! En kollega sa på fikat igår, när jag hade berättat att kläder och skor var ett av mina intressen, varför jag aldrig visade det intresset på jobbet. Han lät blicken glida över min kropp när han sa det. Nog fattar jag att han skämtar, men hur är det tänkt att jag ska reagera? Fräser jag ifrån så är jag en sån där kvinnosakskvinna, skrattar jag med så visar jag att jag accepterar att bli behandlad på det sättet. Jag rodnade och tittade ner i min tekopp. Förvirrad.

6. OBJEKTIFIERING AV KVINNOR/MÄNS KROPPAR
Att kommentera eller diskutera kvinnor/mäns utseende i irrelevanta sammanhang! Tyvärr så är det här ett vanligt maktspråk som jag använder. Kanske inte face-to-face, men jag refererar ofta till personer i förhållande till hur de ser ut. Gjorde det senast igår när jag pratade om en fd kollega. Hennes kropp har inget som helst att göra med hennes personlighet. Nog fattar jag att det handlar om min egen osäkerhet. Skämms på mig!

7. VÅLD ELLER HOT OM VÅLD
Att utnyttja sin fysiska styrka mot någon för att få sin vilja igenom, eller att visa att den möjligheten finns! En kompis hade en riktigt otrevlig kompis. Minns att vi spelade minigolf och hur han tog ett steg närmare mig och svingade golfklubban otäckt nära mig. Jag minns inte vad som hade sagts innan, men jag minns är jag blev riktigt rädd. En person nära mig hade en pojkvän/vän ett tag som hotade mig att svartlista mig hos alla dörrvakter i Umeå om jag inte gjorde som han sa.

Som sagt, detta är några situationer jag råkat ut för. Berätta gärna om era uppelvelser.

.ung förirrad tjej

En 20-årig tjej hade förirrat (eller förvirrat) sig in på min sida på Spray Date. Inget konstigt med det, men jag kunde inte låta bli att läsa hennes profil och titta på hennes foton. Första bilden föreställer henne naken, så när som på ett par minimala trosor, framför en spegel. Ena bröstet skyler hon med handen som inte är upptagen med att hålla mobilkameran, det andra har fått en liten stjärna över bröstvårtan.

I texten står det att hon "drömmer om en Gud i trasiga jeans".

Jag blir så ledsen att jag knappt kan hålla tårarna borta.....

.hur du än vänder på det är svansen bak

Är man snäll så finns det människor som utnyttjar det,
- är man grym så är man en bitch

Visar man svaghet så finns det dem som trampar på en,
-är man stark så är man en bitch

Har man ett varmt hjärta så kan andra bränna sig på det,
-är man kall så är man en bitch

Visar man en öppen famn så går vissa vilse i den,
-är man sluten så är man en bitch

.tänder och skräck

Min tandläkare var övertygad om att min visdomstand skulle bort. Jag var inte lika övertygad. Skulle det verkligen vara nödvändigt?

07.40 idag var det mer nödvändigt än tidigare. Och jag var mer nödig än tidigare.

Skräcken för tandläkare sitter kvar efter en plågsam tonårsperiod med isärbänd käke och utslitna tänder. Tandställning är som en enda lång tortyr. Min varade i tre år.

Så där sitter jag, nödvändigt. Med fyra identiskt klädda männsikor hängande över mig. Tydligen är det fler som vill se.

Jag känner första sticket och undrar om det inte ska kännas mer när man sticker. Det andra känner jag inte alls. Jag har ingen aning om hur många gånger han sticker. Det kan vara 3 och det kan vara 17.

Och så väntar vi en stund och jag koncentrerar mig på att känna. Och det känns som om jag har halsfluss. Fast utan att det gör ont när jag sväljer.

Sen plockar han fram verktyget. Det som ska bända loss min visdomstand. Och max en minut senare hör jag ljudet av min tand som slår emot plåtbrickan. Det gör inte mer ont än att klia sig.

Kvar satt en mycket förvånad Comvidare. Och runt henne fyra mycket roade, identiskt klädda människor.

.hur kan det komma sig!?

Lite titt som tätt ringer gamlingar hem till mig, fast de inte hade tänkt det. De vill komma till nån pensionärsförening tror jag.

Gammal darrig stämma: Har du kommit tillbaka nu Anna-Stina?

Jag: Öh, nu tror jag att du ringt fel

Gammal förvånad stämma: Va?

Jag: Du har kommit till Xxxxx Xxxxx

Gammal sur stämma: Vaddå. Förtjänar jag inte?

Jag: Nej, hem till mig, till Xxxx Xxxx

Gammal förrvirrad stämma: Hur kan det komma sig?

Efter diskussion som tycks vara förd på två helt olika språk så kommer vi fram till att den sista tvåan ska vara en sjua. De är ju rätt lika de där siffrorna om man är gammal.