Ibland pratar vi. Om det som är svårt att sätta ord på. Om det som känns, men står ostadigt.
För var lutar man bokstäverna som bildar orden längtan och saknad?
Hur städar man bort oro så att det bara finns ro kvar?
Och när jag vaknar en morgon, inte så långt från nu, och hittar jag älskar dig i sängen, ska jag då låta dem ligga där tills du kommer för att krypa ner bland de bokstäver som tillhör dig?
Pyttipanna, lapskojs, ordsallad
-
Såhär tolv dagar efter diskbråcksoperation drömmer jag en vansinnig dröm
där H och jag först letar efter vårt boende på ett abstrakt hotell som är
en sorts...
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Glöm aldrig att dödsångest alltid är bättre än livsångest ...
Om du nånsin undrar vilket som är mitt favoritinlägg av dina alla? Så är detta svaret!
Underbart.
Skicka en kommentar