Va? Skulle jag erbjuda mig att vara fyllechaffis till en granne/kollega? Alltså ringa upp grannen/kollegan för att kolla om det inte var så att han skulle åka någonstans? Bara för att jag ville ha fem minuters sällskap?
Herregud! Det verkar ju helt sjukt. Det skulle jag aldrig göra.
Att knappt ha träffat nån sen i tisdags påverkar inte mig på det sättet. Nej då, jag är så lugn och trygg i att vara ensam. Ensam. ENSAM! Woaäääää
Jag
Är
Sällskapssjuk!
Pyttipanna, lapskojs, ordsallad
-
Såhär tolv dagar efter diskbråcksoperation drömmer jag en vansinnig dröm
där H och jag först letar efter vårt boende på ett abstrakt hotell som är
en sorts...
1 månad sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar