Var på ett möte nyss. Det diskuterades en arbetsuppgift som inte hade fördelats. Min chef sa till den högre chefen att han vet en person som skulle utföra den uppgiften på ett utmärkt sätt men att han inte är beredd att släppa henne. Ah, mina vänner, ni gissade rätt! Det var alltså mig de pratade om, medan jag satt tyst som en mus för att inte avbryta beskrivningen av min oerhörda (nåja) kompetens.
Nej, nu har jag inte tid att sitta här längre. Jag måste ju leva upp till mitt rykte.
Pyttipanna, lapskojs, ordsallad
-
Såhär tolv dagar efter diskbråcksoperation drömmer jag en vansinnig dröm
där H och jag först letar efter vårt boende på ett abstrakt hotell som är
en sorts...
1 månad sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar